Det går sakta men säkert

Igår tog jag mått och vikt igen.
Resultatet efter 7 veckor
Vikt - 8,2 kg
Cm - 31,9
Ingen är ju gladare än jag
Men det sjuka är att jag känner mig inte smalare.
Andra ser det, men inte jag.
Det är väl min hjärna som inte hänger med.
Jag har varit överviktig de senaste 23 åren sen jag fick min son.
Så det tar väl ett tag innan hjärnan ser vad alla andra ser.
Jag vet ju att måttband och våg inte ljuger för mig så alltså måste det vara min hjärna.
Jag ser ju även på kläderna.
Alla tunikor måste jag dra ihop halsringningen med en säkerhetsnål.
Annars ramlar bysten ut om jag böjer mig fram.
Varför köper hon inte nya kläder, tänker ni säkert
Vem har lust att lägga ut en massa pengar på kläder nu när det hela tiden går neråt.
Då kan jag ju inte ha dem heller om några veckor.
Det känns ju som ganska bortkastade pengar.
Det är 4 cm kvar att krympa i midjan så kan jag ha nästa storlek.
Då ska jag köpa nya byxor, för då kommer de jag har att ramla av mig.
Men vet ni vad. Det är en underbar känsla. :D

Kommentarer
Postat av: Jessica

Nej du gör helt rätt, klart du ska köpa kläderna när du är KLAR nu är det väl onödigt :)



Jätte duktig är du! :)

2011-12-13 @ 08:53:40
URL: http://sicka82@live.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0