I'm back
Startar idag med Lchf ufo
Vilket innebär max 5 kh/dag i 4 veckor framåt
Mit mål är -30 kg fram till midsommar
Jag kommer att lägga in mina mått
Vad jag äter och motion
Vikten kollar jag bara vid start.
Måtten lägger jag in 1 ggr/vecka
Med start idag
Vikt 82
Byst 118.5
Under byst 100.4
Midja 113.6
Höft 116.1
Stuss 101.8
Lår 55.1
Homogeniserad mjölk kan bli din död
Homogeniserad mjölk kan bli din död
"Forskningen har visat att den så vanliga förhårdningen av artärerna – som vållar fler dödsfall per år än cancer – har ett direkt samband med användningen av homogeniserad mjölk.
Forskningsresultaten har publicerats och tycks vara väl underbyggda.
Men de medicinska myndigheterna förefaller tämligen ointresserade av att öppet och utan omsvep informera allmänheten om dessa uppseendeväckande rön.
Under mer än 20 år har Dr. Kurt A. Oster, chefsläkare emeritus vid hjärtkliniken
vid Park City Hospital, Bridgeport, Connecticut, samlat bevismaterial som ger en
ovedersäglig biokemisk förklaring på ateroskleros
(ett slags arterioskleros, en beläggning som förtränger artärerna).
Boven är inte kolesterol som blivit föremål för så mycken ovederhäftig debatt och som skapat förmögenheter åt margarin- och matoljefabrikanterna.
Nej, boven har visat sig vara den homogeniseringsprocess som mejeriindustrin introducerade 1932 för att främja marknadsföringen – till priset av människoliv.
Fragmentering
Homogeniseringen spjälkar upp den hela mjölkens fettkulor i små hårda molekyler som inte kan återförenas.
Dessa isolerade fettmolekyler inte bara vägrar att ingå nya föreningar, de påverkas inte heller av matsmältningen, och de lyckas ta sig in i blodomloppet i oförändrat skick.
Detta är en av orsakerna till att så många människor är allergiska mot mjölk.
"Mjölkfettet innehåller ett ämne som kallas xantin oxidas (XO).
När mjölken inte är homogeniserad, smälts både fettet och xantinoxidaen i magen och tunntarmen till mindre molekyler som antingen används av kroppen eller utsöndras.
Homogeniseringen tillåter en del av XO att gå in i blodströmmen utan föregående bearbetning" säger Dr. Oster.
XO förekommer i levern hos många djur liksom hos människan, och den har där
en specifik funktion, nämligen att bryta ner purinföreningar till urinsyra, en
slaggprodukt. Oster säger i sin rapport att "när främmande XO som t ex den som finns i komjölk, kommer in i blodströmmen, ställer den till med stor skadegörelse genom att attackera specifika mål i artärväggarna".
Detta "specifika mål" i artärerna kallas plasmalogen, en vävnad som utgör 30% av hjärtmuskelns och artärväggarnas celler.
Plasmalogenets närvaro är ovillkorligen nödvändigt för det yttre cellmenbranets stabilitet, på samma sätt som murbruket håller samman tegelstenarna i en mur.
Förkalkade artärer
Osters forskning visar att de direkta attackerna av främmande XO förorsakar
skador på artärväggarna, och att kroppens underbara skyddsmekanismer
reagerar med att bilda ärr och förkalkade beläggningar.
"Själva förtjockningenoch förhårdningen av artärerna är vad vi kallar arterioskleros, under det att atheroskleros kännetecknas av inlagring av kolesterol och andra fettämnen i anslutning till ärr och beläggningar", säger Oster.
Efter hand blir ådrornas väggar allt tjockare och blodet får svårare att
passera.
I sjukdomens senare stadier förlorar ådrorna sin elasticitet då mer och mer kalk
upplagras.
Åderförkalkning kan bidra till högt blodtryck, som i och för sig inte är någon sjukdom. Högt blodtryck är bara ett symtom.
Alla enzymer är proteiner och XO, som är ett protein, skulle därför brytas
ner i matsmältningsprocessen.
Emellertid finns det, emligt Osters och Rossrapport, två intressanta orsaker till att XO undgår destruktion och oförändrat går igenom tarmväggen och in i blodströmmen.
För det första konsumeras mjölk och mjölkprodukter i stora kvantiteter, vilket ger upphov till en buffert mellan XO och magsyran.
I en undersökning befanns det att 64% av XO förblev aktiv sedan lika mängder av mjölk och syra blandats i magen.
Problemet kompliceras av att äldre människor inte har så mycket syra som yngre.
För det andra framhåller rapporten att homogeniseringsprocessen medför
att aktiv XO fångas upp av strukturer som kallas "liposomer". Liposomer
är mycket små inkapsladem fettstrukturer som uppkommit genom
homogeniseringsprocessen.
De omger och skyddar XO och leder dengenom tarmväggen och in i lymfkärlen.
Här samlas den upp av de vita blodkropparna och når slutligen de specifika målen i cirkulationssystemet.
Forskarna betonar dessutom att de matsmältningsrubbningar som är så
vanliga i vårt samhälle väsentligt ökar liposomfiltreringen in i blodströmmen.
Tillsammans med Dr. Donald J Ross från Fairfield University förklarar Oster
varför osmälta fettfragment från homogeniserad mjölk utgör en sådan
hälsorisk.
XO:s attack mot artärväggarna har ytterligare dokumenterats genom obduktioner som utförts på patienter som avlidit i hjärt- eller cirkulationssjukdomar.
"Det visade sig att plasmalogen helt saknades där artärväggarna utsatts för skador eller beläggningar, och mysteriet fick sin förklaring då forskarna fann XO i beläggningarna.
De båda ämnena kan inte existera samtidigt" säger Oster.
Forskarna har infört termen "plasmalogen sjukdom" för att beskriva kärlsjukdom orsakad av XO.
XO + plasmalogen = gift
I en nyutkommen skrift (Nichlas Sampsidis, "Homogenized", Sunflower
Publishing Co. Glenwood Landing New York 11547) betonar Oster och Ross att reaktionen mellan XO och plasmalogen resulterar i en giftig superoxid som bokstavligen äter bort artärväggen och därigenom åstadkommer allvarliga skador som med tiden leder till förhårdnader och mineralavlagringar.
"Det är på det här stadiet som fettstrimlor och kolesterol börjar samlas runt beläggningen" säger forskarna.
Enligt författarna kan man stoppa och i vissa fall läka skadorna genom att från dieten eliminera sådant som innehåller osmält XO, främst då homogeniserad mjölk och mjölkprodukter, inklusive glass och ost.
Vidare bör man inta vitaminet folinsyra som blockerar XO:s verkan och bidrar till återuppbyggandet av cellmembranen i ådrorna. Oster ordinerar upp till 80 mg folinsyra per dag för sina hjärtpatienter.
Osters forskning visar också att de kvinnliga könshormonerna inhiberar
XO, och det är därför som kvinnor så sällan får atheroskleros före menopausen. "Däremot kan de manliga könshormonerna, histaminerna, kolesterol och vitaminerna D2 och D3 stimulera och öka XO:s aktivitet" säger Oster.
I broschyren säger Sampsidis:
"Man skall komma ihåg att kolesterol i dieten normalt inte ökar blodets kolesterolhalt.
Det kolesterol som ökar XO-aktiviteten är det kolesterol som finns lagrat vid kärlskadorna.
Den mänskliga organismen är inte "medveten" om att XO stimuleras av kolesterol.
Den lagrar kolesterol som en del av den normala läkningsprocessen.
På grund av sina könshormoner är män mer utsatta för hjärtsjukdomar vid tidig ålder. Vitamin D2 och D3 är inga bidragande faktorer så länge XO utesluts från dieten.
Vitamin D som tillsättes homogeniserad mjölk gör däremot mer skada än nytta,
eftersom det ökar aktiviteten hos XO".
Sambandet helt klarlagt
Som stöd för sina forskningsresultat anför Oster och Ross statistik som kopplar konsumtionen per capita av homogeniserad mjölk med antalet dödsfall p g a atheroskleros.
Sambandet framstår mycketklart men är ändå inte det starkaste argumentet för Osters fördömande av homogeniseringen.
Enligt Sampsidis registrerades i USA en nedgång på 10-20% för dödsfall i hjärt och kärlsjukdomar mellan 1960 och 1980.
Under samma decenniumvisar statistiken från Department of Agriculture att årskonsumtionen per capita av homogeniserad mjölk sjönk från 131,7 kg till 110,3 kg motsvarande 16,3%.
Som lätt kunde förutses har Osters forskning mött stark kritik från mejeriindustrin.
Forskning som gick emot Osters och Ross publicerades av University of California i Davis, en känd lantbruksskola. Ross ignorerade forskningsresultaten från Davis och påpekade att "varje gång livsmedelsindustrin vill ha forskning som stöder dess intressen vänder den sig till University of California i Davis".
Dr. Kurt Isselbacher, f.d. chef för medicinska fakulteten vid Harvard Medicak School, fann 1968 att makromolekyler kan absorberas in i organismen. Oster säger att båda teorierna nu stämmer överens, även om det medicinska etablissemanget ännu inte bekräftat detta offentligt.
Andra som uttryckt stöd för Osters och Ross arbete är Dr. R. Lincoln Kesler vid Rush Pressbytarian – St. Luke's, Chicago, Dr. Jonathan V. Wright, medicinsk skribent i tidskriften "Prevention", samt två kända författare och forskare på näringsfysiologins område, Dr. Richard A. Passwater och Dr. Carlton Fredericks.
Massmedias reaktion
De viktigaste massmedia har – med undantag för en kort rapport av Charles Osgood, CBS – förbigått dessa forskningsresultat med tystnad och amerikanarna fortsätter att sätta i sig tonvis med homogeniserade mjölkprodukter.
Skadorna som uppstår genom XO börjar faktiskt redan i moderlivet, säger forskarna. Homogeniseringen är inte oumbärlig för mejeriindustrin även om ett frivilligt upphörande av proceduren skulle kunna ställa till problem för marknadsföringen.
Dock skulle dessa kunna lösas utan att industrins good-will skulle behöva bli
lidande.
En expert förklarar
Paul Virgin, representant för mejeriet Alta-Dana Dairy, Los Angeles, USA:s största producent av opastöriserade mjölkprodukter, berättade för THE SPOTLIGHT att homogeniseringen blev populär under 30- och 40-talen av två skäl.
"Före krigsåren i mitten av 40-talet var mjölken i USA i större utsträckning rå, d v s opastöriserad och ickehomogeniserad.
På den tiden prissattes mjölken enligt sitt innehåll på grädde och smörfett,
och tjockleken på gräddlagret i flaskan skvallrade om kvaliteten.
Många mejerier såg marknadsmässiga fördelar med mjölk som inte visade
gräddinnehållet och homogeniseringen var huvudsakligen en standardisering av kvalitet och erbjöd ekonomiskt lönsam teknik.
Det andra skälet var rent estetiskt.
Pastöriseringen gör att grädden bildar klumpar och koagulerar i mjölken, och det tyckte inte konsumenterna såg så aptitligt ut.
Homogeniseringen kom mjölken att se godare ut".
Men betalar vi inte ett alltför högt pris för utseendet?"
(Tom Valentine, THE SPOTLIGHT, Washington D.C. -
översättning av Yngve Söderman)
NU DRICKER JAG BARA DEN HÄR MJÖLKEN
ALDRIG MER DEN HÄR
"Forskningen har visat att den så vanliga förhårdningen av artärerna – som vållar fler dödsfall per år än cancer – har ett direkt samband med användningen av homogeniserad mjölk.
Forskningsresultaten har publicerats och tycks vara väl underbyggda.
Men de medicinska myndigheterna förefaller tämligen ointresserade av att öppet och utan omsvep informera allmänheten om dessa uppseendeväckande rön.
Under mer än 20 år har Dr. Kurt A. Oster, chefsläkare emeritus vid hjärtkliniken
vid Park City Hospital, Bridgeport, Connecticut, samlat bevismaterial som ger en
ovedersäglig biokemisk förklaring på ateroskleros
(ett slags arterioskleros, en beläggning som förtränger artärerna).
Boven är inte kolesterol som blivit föremål för så mycken ovederhäftig debatt och som skapat förmögenheter åt margarin- och matoljefabrikanterna.
Nej, boven har visat sig vara den homogeniseringsprocess som mejeriindustrin introducerade 1932 för att främja marknadsföringen – till priset av människoliv.
Fragmentering
Homogeniseringen spjälkar upp den hela mjölkens fettkulor i små hårda molekyler som inte kan återförenas.
Dessa isolerade fettmolekyler inte bara vägrar att ingå nya föreningar, de påverkas inte heller av matsmältningen, och de lyckas ta sig in i blodomloppet i oförändrat skick.
Detta är en av orsakerna till att så många människor är allergiska mot mjölk.
"Mjölkfettet innehåller ett ämne som kallas xantin oxidas (XO).
När mjölken inte är homogeniserad, smälts både fettet och xantinoxidaen i magen och tunntarmen till mindre molekyler som antingen används av kroppen eller utsöndras.
Homogeniseringen tillåter en del av XO att gå in i blodströmmen utan föregående bearbetning" säger Dr. Oster.
XO förekommer i levern hos många djur liksom hos människan, och den har där
en specifik funktion, nämligen att bryta ner purinföreningar till urinsyra, en
slaggprodukt. Oster säger i sin rapport att "när främmande XO som t ex den som finns i komjölk, kommer in i blodströmmen, ställer den till med stor skadegörelse genom att attackera specifika mål i artärväggarna".
Detta "specifika mål" i artärerna kallas plasmalogen, en vävnad som utgör 30% av hjärtmuskelns och artärväggarnas celler.
Plasmalogenets närvaro är ovillkorligen nödvändigt för det yttre cellmenbranets stabilitet, på samma sätt som murbruket håller samman tegelstenarna i en mur.
Förkalkade artärer
Osters forskning visar att de direkta attackerna av främmande XO förorsakar
skador på artärväggarna, och att kroppens underbara skyddsmekanismer
reagerar med att bilda ärr och förkalkade beläggningar.
"Själva förtjockningenoch förhårdningen av artärerna är vad vi kallar arterioskleros, under det att atheroskleros kännetecknas av inlagring av kolesterol och andra fettämnen i anslutning till ärr och beläggningar", säger Oster.
Efter hand blir ådrornas väggar allt tjockare och blodet får svårare att
passera.
I sjukdomens senare stadier förlorar ådrorna sin elasticitet då mer och mer kalk
upplagras.
Åderförkalkning kan bidra till högt blodtryck, som i och för sig inte är någon sjukdom. Högt blodtryck är bara ett symtom.
Alla enzymer är proteiner och XO, som är ett protein, skulle därför brytas
ner i matsmältningsprocessen.
Emellertid finns det, emligt Osters och Rossrapport, två intressanta orsaker till att XO undgår destruktion och oförändrat går igenom tarmväggen och in i blodströmmen.
För det första konsumeras mjölk och mjölkprodukter i stora kvantiteter, vilket ger upphov till en buffert mellan XO och magsyran.
I en undersökning befanns det att 64% av XO förblev aktiv sedan lika mängder av mjölk och syra blandats i magen.
Problemet kompliceras av att äldre människor inte har så mycket syra som yngre.
För det andra framhåller rapporten att homogeniseringsprocessen medför
att aktiv XO fångas upp av strukturer som kallas "liposomer". Liposomer
är mycket små inkapsladem fettstrukturer som uppkommit genom
homogeniseringsprocessen.
De omger och skyddar XO och leder dengenom tarmväggen och in i lymfkärlen.
Här samlas den upp av de vita blodkropparna och når slutligen de specifika målen i cirkulationssystemet.
Forskarna betonar dessutom att de matsmältningsrubbningar som är så
vanliga i vårt samhälle väsentligt ökar liposomfiltreringen in i blodströmmen.
Tillsammans med Dr. Donald J Ross från Fairfield University förklarar Oster
varför osmälta fettfragment från homogeniserad mjölk utgör en sådan
hälsorisk.
XO:s attack mot artärväggarna har ytterligare dokumenterats genom obduktioner som utförts på patienter som avlidit i hjärt- eller cirkulationssjukdomar.
"Det visade sig att plasmalogen helt saknades där artärväggarna utsatts för skador eller beläggningar, och mysteriet fick sin förklaring då forskarna fann XO i beläggningarna.
De båda ämnena kan inte existera samtidigt" säger Oster.
Forskarna har infört termen "plasmalogen sjukdom" för att beskriva kärlsjukdom orsakad av XO.
XO + plasmalogen = gift
I en nyutkommen skrift (Nichlas Sampsidis, "Homogenized", Sunflower
Publishing Co. Glenwood Landing New York 11547) betonar Oster och Ross att reaktionen mellan XO och plasmalogen resulterar i en giftig superoxid som bokstavligen äter bort artärväggen och därigenom åstadkommer allvarliga skador som med tiden leder till förhårdnader och mineralavlagringar.
"Det är på det här stadiet som fettstrimlor och kolesterol börjar samlas runt beläggningen" säger forskarna.
Enligt författarna kan man stoppa och i vissa fall läka skadorna genom att från dieten eliminera sådant som innehåller osmält XO, främst då homogeniserad mjölk och mjölkprodukter, inklusive glass och ost.
Vidare bör man inta vitaminet folinsyra som blockerar XO:s verkan och bidrar till återuppbyggandet av cellmembranen i ådrorna. Oster ordinerar upp till 80 mg folinsyra per dag för sina hjärtpatienter.
Osters forskning visar också att de kvinnliga könshormonerna inhiberar
XO, och det är därför som kvinnor så sällan får atheroskleros före menopausen. "Däremot kan de manliga könshormonerna, histaminerna, kolesterol och vitaminerna D2 och D3 stimulera och öka XO:s aktivitet" säger Oster.
I broschyren säger Sampsidis:
"Man skall komma ihåg att kolesterol i dieten normalt inte ökar blodets kolesterolhalt.
Det kolesterol som ökar XO-aktiviteten är det kolesterol som finns lagrat vid kärlskadorna.
Den mänskliga organismen är inte "medveten" om att XO stimuleras av kolesterol.
Den lagrar kolesterol som en del av den normala läkningsprocessen.
På grund av sina könshormoner är män mer utsatta för hjärtsjukdomar vid tidig ålder. Vitamin D2 och D3 är inga bidragande faktorer så länge XO utesluts från dieten.
Vitamin D som tillsättes homogeniserad mjölk gör däremot mer skada än nytta,
eftersom det ökar aktiviteten hos XO".
Sambandet helt klarlagt
Som stöd för sina forskningsresultat anför Oster och Ross statistik som kopplar konsumtionen per capita av homogeniserad mjölk med antalet dödsfall p g a atheroskleros.
Sambandet framstår mycketklart men är ändå inte det starkaste argumentet för Osters fördömande av homogeniseringen.
Enligt Sampsidis registrerades i USA en nedgång på 10-20% för dödsfall i hjärt och kärlsjukdomar mellan 1960 och 1980.
Under samma decenniumvisar statistiken från Department of Agriculture att årskonsumtionen per capita av homogeniserad mjölk sjönk från 131,7 kg till 110,3 kg motsvarande 16,3%.
Som lätt kunde förutses har Osters forskning mött stark kritik från mejeriindustrin.
Forskning som gick emot Osters och Ross publicerades av University of California i Davis, en känd lantbruksskola. Ross ignorerade forskningsresultaten från Davis och påpekade att "varje gång livsmedelsindustrin vill ha forskning som stöder dess intressen vänder den sig till University of California i Davis".
Dr. Kurt Isselbacher, f.d. chef för medicinska fakulteten vid Harvard Medicak School, fann 1968 att makromolekyler kan absorberas in i organismen. Oster säger att båda teorierna nu stämmer överens, även om det medicinska etablissemanget ännu inte bekräftat detta offentligt.
Andra som uttryckt stöd för Osters och Ross arbete är Dr. R. Lincoln Kesler vid Rush Pressbytarian – St. Luke's, Chicago, Dr. Jonathan V. Wright, medicinsk skribent i tidskriften "Prevention", samt två kända författare och forskare på näringsfysiologins område, Dr. Richard A. Passwater och Dr. Carlton Fredericks.
Massmedias reaktion
De viktigaste massmedia har – med undantag för en kort rapport av Charles Osgood, CBS – förbigått dessa forskningsresultat med tystnad och amerikanarna fortsätter att sätta i sig tonvis med homogeniserade mjölkprodukter.
Skadorna som uppstår genom XO börjar faktiskt redan i moderlivet, säger forskarna. Homogeniseringen är inte oumbärlig för mejeriindustrin även om ett frivilligt upphörande av proceduren skulle kunna ställa till problem för marknadsföringen.
Dock skulle dessa kunna lösas utan att industrins good-will skulle behöva bli
lidande.
En expert förklarar
Paul Virgin, representant för mejeriet Alta-Dana Dairy, Los Angeles, USA:s största producent av opastöriserade mjölkprodukter, berättade för THE SPOTLIGHT att homogeniseringen blev populär under 30- och 40-talen av två skäl.
"Före krigsåren i mitten av 40-talet var mjölken i USA i större utsträckning rå, d v s opastöriserad och ickehomogeniserad.
På den tiden prissattes mjölken enligt sitt innehåll på grädde och smörfett,
och tjockleken på gräddlagret i flaskan skvallrade om kvaliteten.
Många mejerier såg marknadsmässiga fördelar med mjölk som inte visade
gräddinnehållet och homogeniseringen var huvudsakligen en standardisering av kvalitet och erbjöd ekonomiskt lönsam teknik.
Det andra skälet var rent estetiskt.
Pastöriseringen gör att grädden bildar klumpar och koagulerar i mjölken, och det tyckte inte konsumenterna såg så aptitligt ut.
Homogeniseringen kom mjölken att se godare ut".
Men betalar vi inte ett alltför högt pris för utseendet?"
(Tom Valentine, THE SPOTLIGHT, Washington D.C. -
översättning av Yngve Söderman)
Bodybalance
Har inte skrivit här på länge. Men det beror på att det inte hänt så mycket.
Vikten stannade på -12 kg sen hände det inget mer, har fortsatt med LCHF.
Men kroppen vägrar släppa ifrån sig nåt mer kg.
Jag har heller inte kunnat gå på GYM, fick muskelinflamation i nacken så det har inte varit allt för roligt.
Men nu tar jag nya tag mot min kropp.
Återgår till Gym idag, börjar med Bodybalance som är helt nytt på mitt Gym
Sen kommer jag att ändra kosten och följa tränaren jonas Bergqvist och hans råd
Så ska man träna, efter ålder, sägs det.
BÄSTA TIPSEN FÖR TRÄNING – I DIN ÅLDER
20-årsåldern
Professorn: Du kan träna i princip vadsomhelst. Våga testa nya träningsformer och var inte rädd för högintensiv träning, om du är frisk. Risken för skador är minst här även om du inte är odödlig. Det viktigaste är att du ser till att det blir av eftersom det är mycket annat som lockar i livet här. Ju tidigare du grundlägger dina träningsvanor desto bättre (helst redan i tonåren). Varierad träning är alltid bäst, kondition, styrka och rörlighet. Tänk på att träning är färskvara.
Shirins träningstips: Kampsport, tennis, klättring, fotboll, löpning/backträning, puckelpist-åkning, ishockey, squash.
30-årsåldern
Professorn: Det är nu allt ska hända, barn, familj, karriär, större boende med mera. Här har vi som minst tid till fritid och det blir ännu viktigare att hitta tid för fysisk aktivitet. Livet är som det är, men missa inte den viktiga vardagsmotionen. Här är du fortfarande frisk och lättränad. Kroppen kan börja kännas stel, glöm inte rörlighetsträningen. Både män och kvinnor går i snitt upp ett kilo per år under den här perioden i livet.
Shirins träningstips: Coreträning, yoga, löpning, styrketräning, spinning, gå till och från dagis/skola, zumba, cykla, all form av funktionell träning.
40-årsåldern
Professorn: Nu kan en del få högt blodtryck eller gå upp onödigt mycket i vikt. Gör en hälsokontroll. Om du aldrig har tränat förut, börja smått och öka successivt både med tidslängden och intensiteten. Här kan det även börja ske hormonella förändringar och kroppsformen kan förändras. Du har kommit till den gyllene medelåldern, ämnesomsättningen har sakta börjat dala och träningen är viktigare än någonsin. Tänk på din hållning, ditt midjemått, att inte sitta stilla för mycket och för länge, vad du äter och prioritera sömnen.
Shirins träningstips: Löpning, raska promenader, ridning, bodycombat, yoga, spinning, zumba, kettlebells, crossfit, pilates.
50-årsåldern
Professorn: Om du inte gjort en hälsokontroll ännu så är det hög tid nu. Du behöver balans, koordination, smidighet, styrka och kondition. Efter ett tufft pass behöver du även längre återhämtning, dubbelt så lång tid som när du var 20 år. Bukfetman ökar och blodfetterna förändras när mensen upphör. Man märker tydligare att musklerna blir svagare. Medelåldern för kvinnor i klimakteriet i Sverige är 52 år. När du tränar får det gärna vara lite stötigt, med hopp, för att belasta skelettet extra.
Shirins träningstips: Övningar på balansboll/balanskudde, TRX, all sorts funktionell träning, dans, aerobics, raska promenader, löpning, simning, längdskidor.
60-årsåldern
Professorn: Nu har du mer tid och förmågan att öka din styrka och kondition är fortfarande bra. Lägg upp ett program där du ökar din träning successivt. Anpassa träningen efter just dig, speciellt om du har börjat få ont i leder och knän. Här har åldern tagit ut sin rätt på balansen, så var noga med att träna balans samt koordination. Gör aktiviteter som du tycker är roligt. Lek med dina barnbarn. Rör på dig minst 30 minuter om dagen och lägg helst in två styrkepass i veckan.
Shirins träningstips: Cykling, tennis, golf, dans, yoga, jympa, pilates, långfärdsskridskor, längdskidor, stavgång, cirkelträning, lek med barnbarnen, daglig stretch.
70/80-årsåldern
Professorn: Nu finns verkligen tiden! Passa på att göra dina dagliga aktiviteter utomhus så du får solljus på dig. Huden bildar D-vitamin av sol och dagsljus. D-vitaminet är livsviktigt. Det tar bland annat upp kalciumet bättre i kroppen som är bra för skelettbildningen och nervsystemet. Det reglerar kalkbalansen i tänder och skelett och har en rad andra positiva effekter. Många kan ha en del krämpor i den här åldern. Ta hjälp från proffs, till exempel en sjukgymnast. Vi kan hejda många sjukdomar och öka livskvaliteten bara genom att leva sunt, äta bra och träna måttligt.
Shirins träningstips: Seniorjympa, vattenjympa, promenader, dans, yoga för seniorer, stavgång, styrketräning med gummiband, daglig stretch.
Nu börjar det på riktigt :))
Nu är jag färdig med min provperiod på gym.
Gick till gym och pratade om en fortsättning med en kille som heter stefan.
Solen sken och det var underbart ute. En underbar vårdag.
Blev både glad och kände mig riktigt duktig när han sa
- Du är så duktig på easy line, så nu är det dags för dig att gå vidare.
Så nu ska jag börja med att bygga muskler, ja jag tänker inte bli någon belgien blue.
Men jag ska träna kroppen så jag gillar vad jag ser i spegeln, jag börjar på fredag.
Fick medlemskort och en ryggsäck idag
Margarin
| Förstår inte ens hur folk kan ha det i sitt kylskåp, ännu mindre hur man kan ge sånt till sina barn Margarin - en hälsorisk av Gunnar Lindgren Gunnar Lindgren är musiklärare och självlärd när det gäller fetternas betydelse och faror för hälsan. Han är kanske den svensk som gjort den mest djupgående kritiska granskningen av hur livsmedelsindustrin behandlar och därmed också förvanskar naturliga fetter så att de istället för att vara viktiga, nyttiga och essentiella beståndsdelar i vår föda förvandlas till dess motsatser. 
Bildtext: Gunnar Lindgren både musiklektor och civilingenjör Gunnar Lindgren är också det fungerande navet i ett nätverk som förser myndigheter och andra som är intresserade - inte minst hälsorörelsen - med livsviktig information. Med följande artikel vill vi, med Gunnar Lindgrens goda minne, vidarebefordra viktiga fakta och synpunkter om de matfetter vi finner i handeln. Mer information finns på Gunnar Lindgrens hemsida: www.gunnarlindgren.com Ät inte margarin Det finns många skäl att inte äta margarin. Förutom de hälsomässiga riskerna är framställningsmetoderna så kemikaliserade och motbjudande att enbart detta är skäl nog att försöka få bort dessa produkter från daghem, skolmatsalar, vårdsektorn, hemmen etc. Margarinindustrin har i Sverige fortfarande ett fast grepp om expertisen. I Livsmedelsverkets tidning ”Vår Föda” meddelade man under våren 2002 att verkets ledande expert i näringslära får sin lön betald av margarinindustrin. Vidare har margarinindustrin flera dietister anställda. Vi har också i mina nyhetsbrev kunna läsa hur journalister som ifrågasätter margarinindustrins propaganda motarbetas och döms bort inom utbildningssektorn. Norska forskare kritiserar margarinfetter I grannlandet Norge kritiserar nu forskare margarinkonsumtion. Enligt tidningen Lands nätupplaga (11/2 03) anser forskarna Anna Haug och Pernille Baardseth vid Norges Landbrugshögskole och Matforsk att norrmännen skall äta mindre margarin och säger att ”det är fel sorts fett, vilket kan avhjälpas genom att exempelvis byta en del margarin mot smör”. De båda forskarna talar om tre typer av fett. ”Grönt” fett finns i exempelvis fisk, grönsaker och oljor. ”Gult” fett hittas i mjölk, smör, kött, ägg och mjölkprodukter. ”Rött” fett finns slutligen i bland annat margarin och fetter i bakverk och choklad. Nästan en fjärdedel (23 procent) av det fett en norrman äter kommer från margarin, jämfört med ynka 3 procent från smör. Norrmännen måste äta mer grönt fett, men också gärna mer gult fett eftersom det minskar förbrukningen av rött fett. På så sätt kan risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskas, enligt Haug och Baardseth. Islänningarna äter betydligt mer fett än norrmän, men har ändå en lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar eftersom de äter mer grönt fett. Raffinering De fetter som finns i margariner har genomgått en synnerligen brutal kemisk behandling. Orsaken till detta är att man först vill framställa en fettmassa utan naturlig smak, lukt och färg. Dessa kemiska behandlingar kallas ”raffinering”. Detta för att denna neutrala fettmassa sedan skall kunna användas i kosmetika, målarfärger, skärvätska eller margariner. Sedan får var och en tillföra tillsatser, färga upp och parfymera fettmassan efter eget behov. Hudkräm blir vit och får sin egen lukt, margarin blir gul och får smörarom. Livsmedelsverket har beskrivit raffineringen på följande sätt:
Extraktion Det är tillåtet att använda extraktionsbensin för utvinning av fett ur oljefröer. Resthalten av lösningsmedel i oljan får vara högst 1 mg/kg (SLV FS 1993:17). Gränsvärdet baseras på en toxikologisk utvärdering av EU:s vetenskapliga råd. Det finns inga krav på att man t.ex. på en margarinförpackning ska uppge om den innehåller lösningsmedelsextraherad råvara. Däremot ska det uppges om fettet är härdat, därför att härdningen är en process som påverkar råvarans egenskaper. Raffinering Allmänt gäller för de flesta fetter att för att kunna användas för margarinframställning måste fettråvarorna raffineras för att uppnå lämplig hållbarhet (härskningsstabilitet), konsistens och smak. * Syrabehandling med fosforsyra och neutralisering med lut där man tar bort bl.a. lecitin och fria fettsyror, * Blekning (med blekjord) som minskar mängden färgämnen och * Deodorisering (med vattenånga) där man tar bort smak och luktämnen samt eventuella lösningsmedelsrester. För vissa fettråvaror gäller att dessa härdas eller omestras för att ges en önskvärd smältpunkt och konsistens. * Härdning: Genom behandling med vätgas och nickelkatalysator adderas väte till de omättade fettsyrornas dubbelbindningar varvid mättnadsgraden och smältpunkten höjs. Nickelallergi är en s.k. kontaktallergi och nickelresthalter i margarin anses inte kunna ge upphov till nickelallergier. * Vid omestringen spjälkas fettsyrorna från glyceroldelen och återesterifieras till nya triglycerider. Detta är i princip vad som sker i mag-tarmkanalen när fett tas upp från maten. Vid omestrifieringen används natrium-metylat och efter raffinering kan små rester av metanol förekomma. Beträffande metanolresthalter kan nämnas att om metanol används som extraktionsmedel är den högsta tillåtna resthalten 10 mg/kg (SLVFS 1993:17). Frågan om omesterifiering har bl.a. kommenterats av i Vår Föda nr 7 1996 och i Näringsforskning nr 4 1996. * Fraktionering: Vissa oljor t.ex. palmolja kan delas upp i olika fraktioner med olika smältpunkt; en fast (palmstearin) och en mera flytande (palmolein). Processen sker genom långsam nedkylning i kombination med filtrering, ibland tillsammans med lösningsmedel. Bulktransporter av fetter och oljor
* om fett eller olja raffineras efter transport skall, beroende på väggmaterial (lättrengörbarhet) i tankarna, närmast föregående eller de tre närmast föregående lasterna utgöras av livsmedel eller ett antal specificerade icke livsmedelsprodukter. * om fett eller olja inte raffineras efter transport ska de tre närmast föregående lasterna utgöras av livsmedel. Dessa undantag är också kopplade till krav på uppgifter om föregående laster och rengöringsåtgärder, som ska finnas dokumenterade hos fartygets befälhavare. Min kommentar till detta: * Det lösningsmedel som används vid fraktionering är aceton, som också kan finnas som rest i margarin. * Den beskrivning som Livsmedelsverket gör av omestringen och att fettmolekylerna genomgår samma process i magen är oriktig. Tvärtom spjälkas i huvudsak bara två av de tre fettsyrorna av, medan fettsyran i mitten sitter kvar. Detta är mycket viktigt. I bröstmjölk sitter i huvudsak palmetinsyra i mitten. När man tillverkar modersmjölkersättning är det viktigt att man därför har palmetinsyra i mittenposition. Företrädare för livsmedelsverket har förklarat att mycket små barn inte skall äta omestrade fetter eftersom denna biologiska norm med en orörd mittenposition annars förstörs. Försök med möss (Renaud 1989) visade att omestrad palmolja gav upphov till ökad risk för bildning av blodplättar. * Livsmedelsverket har vid ett stickprov funnit förhållandevis höga halter av extraktionsbensin (hexan) i margarinerna Milda och Becel/Nytta. * Lösningsmedel, som får fraktas i båttankar som senare skall frakta matfetter, är t ex hexan, aceton och ett hundratal andra kemikalier. * Vid deodoriseringen behandlas fettet med mycket hög temperatur, vanligen 230 grader C. En rykande stekpanna har temperaturen 170 grader C. En förstklassig olivolja får inte upphettas till mer än 40 grader för att omvandlingsprocesser inte skall ta vid. Borttagna näringsämnen Vid den kemiska behandlingen utplånas, reduceras eller förändras viktiga näringsämnen i fetterna. Vi skall komma ihåg att många viktiga näringsämnen och vitaminer är lösta i fett, som på detta sätt blir en unik transportör till vår kropp av sådana ämnen. Här kan nämnas växtsteroler, antioxidanter, karotenoider etc. Att förstöra sådana ämnen är allvarligt och blir desto mer oacceptabelt då raffineringen bara har ett kosmetiskt syfte - att ta bort de naturliga egenskaperna så att fettmassan sedan skall kunna ges en ny färg, lukt och smak. Man vill göra en kemiskt framställd smörimitation. Det skulle gå att tillverka ett godtagbart margarin av naturliga vegetabiliska fetter och oljor, men denna produkt skulle vila på sin naturliga färg, lukt och smak. T ex grönt och smaka oliver om margarinet var gjort av olivolja. Här skulle alla fettlösliga näringsämnen finnas kvar och vara opåverkade. Här skulle det inte finnas rester av extraktionsbensin och andra processkemikalier. Producenter brukar påstå att raffineringen är en form av ”rening”. Detta är vilseledande - närmast nonsens. Varför behöver inte en fin kallpressad olivolja ”renas” med natronlut, citron/fosforsyra, blekmedel och hög temperatur? När fettet härdas eller omestras kan man misstänka att dessa molekylförändrande processer även förändrar alla känsliga fettlösliga ämnen - t ex fosfolipider som byggs in i våra nervbanor. Detta är inte undersökt enligt de internationella kontakter jag haft i frågan. Samband mellan margarin-konsumtion och hälsorisker: * Många vetenskapliga rapporter visar samband - bl a hos barn - mellan konsumtion av margarin eller fleromättade fetter och allergiska reaktioner. Även intag av transfetter har samband med allergiska reaktioner. Också de som arbetar i margarinindustrin kan drabbas. * Fleromättade fetter sätter ned immunförsvaret och hindrar att nytransplanterade njurar stöts bort om patienten intar detta fett. * Olika sjukdomstillstånd i huden, bl a hudcancer, kan relateras till en typ av nedsatt immunförsvar där, som beror på UV-strålning, s k foto-immunosuppression. Smör, till skillnad från margarin, upphäver foto-immunosuppression. * I smörfett finns konjugerade linolsyror (CLA). Dessa har i många rapporter visat sig ha gynnsamma effekter på vår hälsa. CLA förbättrar vårt immunförsvar. * En finsk studie visar att barn som utvecklade atopiska sjukdomar hade tidigare ätit mindre smör och mer margarin än barn som inte insjuknat. * Folkhälsokommittén i Västra Götaland har visat att i den grupp bland elever i årskurs 9 som åt margarin, var allergier vanligare än i den grupp som åt smör. * Margarin och industritillverkade matoljor förorenas högst sannolikt med ett stort antal kemikalier, av vilka de allra flesta inte är godkända. Ingen myndighet ingriper eller mäter upp resthalterna. Detta kan vara orsaken till sambanden mellan industritillverkade etter och allergier. Diabetes * Diabetiker bör hämta sin energi från fett, proteiner och kolhydrater. Senare forskning visar att den fettsnåla kosten ger sämre kontroll av sjukdomen än kolhydratsnål kost. * Av de olika typerna av fett, tycks mättat och enkelomättat fett inte påverka diabetessjukdomen. * Fleromättat fett kan försämra diabetes hos äldre. I andra studier kan det förbättra sjukdomen. Skillnaden kan bero på vilket fleromättat fett man väljer. Intag av fett med en stor andel omega-6 fettsyror och ett högt förhållande mellan omega-6 och omega-3 bör undvikas.(T. ex solrosolja). Möjligen kan skillnaden också bero på om det fleromättade fettet - känslig för oxidation - är berövat sina antioxidanter genom kemiska processer, eller om det är icke processat och då åtföljs av sina naturliga antioxidanter. * Diabetiker bör inte äta oxiderade fetter. Processade fleromättade fetter härsknar (oxiderar) lätt. * Härdade fetter (transfetter), som bl. a. finns i vissa margariner, bröd, kakor, pulversåser, buljongtärningar, choklad m. m. visar klarast samband med diabetes, men även andra sjukdomar. * Konjugerade linolsyror (CLA), som finns i smör och mjölk, tycks förbättra diabetessjukdom. Cancer * Det finns många rapporter som visar ett samband mellan margarin eller fleromättat fett och olika cancerformer, t ex cancer i bröst, prostata, njure, bukspottskörtel och ändtarm. * Utgången av cancersjukdom förvärras av margarin. * Immunförsvaret, som hjälper oss att bekämpa cancer, sätts ned av fleromättade fetter. * Immunosuppressionen märks på så sätt att intag av fleromättade fetter gör att transplanterade njurar inte stöts av så lätt. * En speciell nedsättning av hudens immunförsvar sker genom solens UV-strålning, s k fotoimmunosuppression. Smör kan upphäva detta, till skillnad från fleromättat fett och margarin. Fotoimmunosuppressionen sätts i samband med hudcancer och andra sjukdomstillstånd i huden. * Det finns misstankar att olika kemikalier inom margarinindustrin samt föroreningar i oljorna ger upphov till cancer hos de anställda. * Man måste ha en rimlig mekanism som kan förklara orsaken till att intag av ett särskilt fett har samband med cancerförekomst. * Det är inte så att fett i sig är cancerframkallande, utan här diskuteras i stället fettets innehåll av kemikalierester efter processerna i fettindustrin, förorening genom båtfrakt i kemikalietankar samt miljögifter. Men även borttagandet och frånvaron av viktiga näringsämnen och antioxidanter i processade fetter, samt s k konjugerade linolsyror (CLA), är möjliga orsaker till sambandet med cancer. Andra orsaker till canceruppkomst kan vara innehållet av PAH i processade fetter. Min kommentar: Bland fleromättade fetter finns två typer som vi måste värna om. Det är omega-3 och CLA. Genom att äta främst fisk löser man detta problem. De finns även i smörfett om korna betar ute. Raffinerade matoljor med fleromättat fett bör undvikas. Den som vill veta mer om margariner - framställning, lösningsmedel, hälsorisker m m - hänvisas till min hemsida www.gunnarlindgren.com Se även Sveriges Konsumenter i Samverkans hemsida: www.konsumentsamverkan.se Där finns ett brev till folkhälsoministern om fettsnål kost och risken för att drabbas av diabetes. Livsmedelsverket vill av okänd anledning att även barn skall äta margarin, denna kemiskt framställda produkt, och säger (mars 2002) på sin hemsida www.slv.se: "Små barn behöver mer fett än vuxna och att ett vanligt bordsmargarin passar bättre. Först i 3-4-årsåldern kan barnen gå över till lättmargarin."Vanlig bröstmjölk är rik på både kolesterol och mättat fett - två viktiga ämnen för det växande barnet. Att med dagens kunskap, om sambandet mellan margariner och allergier m m, rekommendera margarin väcker en rad obehagliga frågor om Livsmedelsverkets integritet när det gäller rekommendationer om fett och kost. Varför skall en treåring äta lättmargarin? Vem har nytta av det? Länk till inlägget http://www.2000taletsvetenskap.nu/tidning/03nr2/03-2art7.htm |
Första gången på 30 år
som jag går till ett gym.
Men roligt var det. Vi var 15 st som fick göra nåt som heter Easy line.
Det är ju en mjukstart för oss som inte gått på gym på länge.
Det var 15 olika stationer, ½ min på varje sen böt man till nästa, varvet ut.
2 varv hann vi med på 30 min. Sen blev det streching.
Jag blev bara lite svettig, blir svettigare när jag dammsuger, och tyckte att det där var väl lätt.
Men idag känner jag att jag har muskler, speciellt triceps, den där delen av armen där man brukar få gäddhäng.
Nu har jag inget gäddhäng för fettet har inte satt sig på mina armar, men vill inget ha heller.
Det känns även på ryggen, på sidan under armen, vet inte vad den muskeln heter, men att den finns känner jag.
Det är nog bara benen som jag inte har träningsvärk i, men de brukar jag använda så ofta så där har jag redan muskler.
Nu första veckan ska jag gå Tis, tors och lörd.
Sen får vi väl se om min kropp klarar av att öka antalet dagar till nästa vecka.
Det gäller ju att ta det lugnt i och med min fibromyalgi.
Men ett är säkert jag ska bygga den kropp jag saknar, som försvann för 24 år sedan, även om det tar tid.
För den finns där under allt fett.
Igår morse tog jag vikt och mått för det kan ju vara roligt att se vad som händer när jag nu börjat med gym.
Uppdatering
Jag har varit dålig på att uppdatera här. Men ska försöka bättra mig.
Nu är det -12 kg och - 37 cm.
Väger och mäter mig inte speciellt mycket heller nu.
Känns som om det inte spelar någon roll vad våg och måttband säger.
Jag känner ju att det går åt rätt håll, så nu har jag bestämt att 1 ggr/mån kommer jag att kolla mått o vikt
Någon träning med Blossom har det inte blivit.
Har haft för mycket att göra.
Men nu har de öppnat ett nytt gym här i stan och jag läste om deras erbjudande.
Har alltid tyckt att det är så dyrt med gym, sen kanske jag inte klarar av det pga. min fibromyalgi.
Då blir det ju som att kasta pengarna i sjön.
Så nu ska jag prova på det här. Ska på informationsmöte idag kl 12.
Rapporterar när jag varit där
D-vitamin
Så viktigt att vi får i oss D-vitamin.
Det är ju en stor bristvara från solen här i norden.
Själv äter jag
Zuumba
Igår testade jag min Zuumba skiva.
Inte så lätt, fast det ser lätt ut.
Men jag fick skratta åt mig själv och tänkte att skulle de där i tv se mig så skulle de komma av sig totalt.
Ja de skulle iaf. få sig ett gott skratt.
Men jag hittade den här i mina gömmor, passade mig mycket bättre.
Ja så var det detta med vikten, antar att ni vill veta :))
Vikt -10,2 kg Mått -36 cm
Det går lite trögare nu. Tidigare var det 1,2 - 1,4 kg viktminskning/vecka nu är det 0,5 kg.
Därför ska jag nu börja träna med Blossom, startar imorgon.
En stor fet lögn
Nu skriver de en massa lögner åxå.
De har inte gått ner med hjälp av GI Gurun
De som omskrivs i artikeln hade ingen aning om det.
De hade nämligen en helt annan som skrev deras kost- & träningsschema
Deras kost finns här nedan
Vi matas med feta faktafel
Än i dag finns ingen korrekt genomförd undersökning som visar sambandet mellan fett och hjärtinfarkter
Annandag jul.
Nu har du lite ont i magen, va?
Och kanske lite känningar åt hjärtat efter alla smörstekta köttbullar och fet leverpastej på nattmackorna?
Då kan det vara en tröst att veta att du är grundlurad – av läkemedelsindustrin och livsmedelsföretagen.
Det kan knappast ha undgått någon att det sedan flera år rasar ett fettkrig i Sverige.
I våldsamma sammandrabbningar strider Livsmedelsverket tillsammans med en bataljon experter som envist hävdar att vi blir sjuka av att äta animaliskt fett mot en sannolikt lika stor bataljon läkare, forskare och lekmän som har mage att påstå att det är rena nyset.
Som åskådare är det svårt att förstå hur striden egentligen uppstått.
Visst måste det väl vara bevisat för länge sedan att smör och grädde är livsfarligt?
I sin nya bok ”Forskningsfusket!” gräver läkaren och forskaren Ralf Sundberg sig tillbaka till efterkrigstiden då idéerna om det farliga fettet tog form.
Men där det avgörande beviset för att vi dör för tidigt genom att äta fett borde finnas hittar han – ingenting.
Ja, ingenting förutom en förfalskad studie.
Vi tar det från början:
En forskare som haft i uppdrag att undersöka hur mycket mat en stridande soldat behövde hette Ancel Keys.
Han var med från start i det nyinrättade FN-organet Food and agriculture organization, FAO, som av nödvändighet – boskapsbeståndet i världen hade minskat kraftigt under kriget – förordade vegetabilisk mat.
När han därefter noterade att antalet hjärtinfarkter bland medelålders män kraftigt ökade efter kriget var hans självklara svar att det berodde på kosten.
Att det kunde ha att göra med den stress och de påfrestningar männen upplevt som soldater föll honom inte in.
Det är mycket möjligt
att Ancel Keys helt enkelt lojalt ville understödja FAO:s uppmaning om att satsa på spannmål och vegetabilisk olja eftersom han utan närmare studier bildade sig uppfattningen att infarkterna berodde på mättat fett.
För att bekräfta tesen genomförde han Seven countries study – som än i dag citeras, trots att hela den vetenskapliga världen mycket väl vet att den var förfalskad.
Genom att i diagramform pricka in sju länders genomsnittliga konsumtion av mättat fett och på den andra axeln förekomsten av hjärtinfarkter fick han en prydlig linje som tydligt visade att ju mer mättat fett desto högre dödlighet i infarkter.
Fusket bestod i att Ancel Keys bland 22 länder som han hade uppgifter från valde ut de sju som bekräftade hans tes.
Hade alla länder plockats in i diagrammet hade det inte funnits något samband mellan mättat fett och hjärtinfarkter.
Men hur kunde en hel värld välja att tro på något som aldrig bevisats?
Än i dag finns det ingen korrekt genomförd undersökning som kan visa på sambandet, däremot åtskilliga som bevisat motsatsen.
Förklaringen hänger enligt ”Forskningsfusket!” på två saker.
Dels var myten bingo för hela livsmedelsindustrin förutom mejerinäringen.
Vegetabiliska oljor, som sojaolja, majsolja och bomullsfröolja, är fleromättade och ansågs ofarliga, rent av nyttiga.
Att de är så mycket billigare än animaliskt fett gjorde inte ont alls.
Dels sammanföll mytbildandet med att medicin kommersialiserades.
Från att ha varit en småskalig angelägenhet mellan läkare, apotekare och patient började läkemedelsföretag etablera sig.
Ancel Keys gav blodfettet
kolesterol, som han menade steg av mättat fett, den slutgiltiga skulden för hjärtinfarkter.
Det gav utrymme för att lansera mediciner som skulle sänka kolesterolhalten.
En av de första som kom ut på marknaden var ett ämne närbesläktat med växtbekämpningsmedlet hormoslyr som totalförbjöds sedan det visat sig vara starkt cancerframkallande.
I dag säljer enbart Pfizer sitt medel Lipitor för att sänka kolesterol för 90 miljarder per år.
Steg för steg har gränsen för vad som ska betraktas som normalt kolesterolvärde sänkts så att 70 procent av befolkningen mellan 30 och 50 år och 95 procent av alla över 50 år är potentiella köpare av statiner, som de moderna blodfettsmedicinerna kallas.
Det är visserligen sant att en viss del av ett visst blodfett kan bidra till hjärtinfarkt.
Men det har ingenting med det mättade fettet att göra och beror inte på huruvida du äter exempelvis ägg som är tjocksmockade av kolesterol.
Men för både läkemedelsindustrin och livsmedelsbranschen har de idéerna varit lönsamma. Livsmedel har kunnat marknadsföras som ”kolesterolfria” och ”fettfria”, läkemedelsindustrin har dragit nytta av rädslan för kolesterol som trots allt är ett högst naturligt och livsnödvändigt ämne som kroppen själv bildar om det inte tillförs i form av mat.
Den medicinska forskningen bekostas i monstruös omfattning av läkemedelsföretag och livsmedelsindustrin.
De har inget intresse av att avliva de guldkantade myterna.
I ”Forskningsfusket!” beskriver Ralf Sundberg hur slugt forskare, som är beroende av pengar från endera branschen, kan styra sina resultat.
Det går att utesluta försökspersoner som skulle kunna ge besvärande siffror. Men genom att välja redovisningsmetod kan man uppnå önskat resultat.
Dribblar man tillräckligt med siffror kan en mycket liten skillnad blåsas upp till häpnadsväckande proportioner, det är särskilt vanligt när forskning ska presenteras i medier. Om 0,001 procent i en grupp försökspersoner dör och 0,002 procent dör i en annan, minskar eller ökar dödligheten av den ena eller andra anledningen med 50 procent.
Blusen
Köpte mig en blus för en månad sen för att ha till jul.
Den var lite trång, längden var bra, dålde precis min mage, men tänkte att jag kommer nog i den till jul.
När jag duschat igår tog jag på den,
:O Den var för stor och nådde ända ner på halva låret.
Jag blev väldigt förvånad.
Jag vet ju att jag gått ner i vikt, det säger vågen, men min hjärna säger annat.
Igår visade även min blus att jag verkligen gått ner i vikt.
Men hjärnan vägrar fortfarande acceptera faktum.
Jag tror att jag alltid kommer att känna mig tjock.
Vörtlimpa LCHF
Mått och vikt får ni efter helgen för nu har jag hamnat på en platå.
Men jag har ingenstans bråttom, huvudsaken det går åt rätt håll.
Vikten står still, så jag kollade inte måtten heller.
På måndag får vi se om vågen rört på sig.
JAG ÖNSKAR ER ALLA EN
Nu har jag experimenterat fram en vörtlimpa.
Den blev saftig och god. Godare än en vanlig tycker jag
250 gr Creme fraiche
9 ägg
9 dl riven ost
9 msk majonäs
1,5 dl kokosmjöl
1,5 dl mandelmjöl
1 påse vörtkryddor
3 tsk bakpulver
1 msk fiberhusk
Pofiber (till formen)
Värm Cremefraiche i en kastrull dra undan den från plattan och rör i vörtkryddorna.
Vispa äggen fluffligt
Tillsätt
osten och majonäsen
Vispa ihop
Vispa sen ner kryddblandningen
Blanda alla torrvaror och vispa ner dem i smeten
Låt svälla 10-15 min
Smörj under tiden en bakform 1½ L och strö i pofiber
Grädda i 175 grader 40-50 min i nedre delen av ugnen
Det går sakta men säkert
Igår tog jag mått och vikt igen.
Resultatet efter 7 veckor
Vikt - 8,2 kg
Cm - 31,9
Ingen är ju gladare än jag
Men det sjuka är att jag känner mig inte smalare.
Andra ser det, men inte jag.
Det är väl min hjärna som inte hänger med.
Jag har varit överviktig de senaste 23 åren sen jag fick min son.
Så det tar väl ett tag innan hjärnan ser vad alla andra ser.
Jag vet ju att måttband och våg inte ljuger för mig så alltså måste det vara min hjärna.
Jag ser ju även på kläderna.
Alla tunikor måste jag dra ihop halsringningen med en säkerhetsnål.
Annars ramlar bysten ut om jag böjer mig fram.
Varför köper hon inte nya kläder, tänker ni säkert
Vem har lust att lägga ut en massa pengar på kläder nu när det hela tiden går neråt.
Då kan jag ju inte ha dem heller om några veckor.
Det känns ju som ganska bortkastade pengar.
Det är 4 cm kvar att krympa i midjan så kan jag ha nästa storlek.
Då ska jag köpa nya byxor, för då kommer de jag har att ramla av mig.
Men vet ni vad. Det är en underbar känsla. :D
